Minnen av en varm och blåsig augustidag när vi sa ja.
Minnen av stolta och lyckliga i första gemensamma lägenheten.
Minnen av Astrid Lindgrens värld 1996. Nu 13-åringen var livrädd för Prussiluskan...
Minnen av många pepparkaksbak hos mina föräldrar - med barn, utan barn, med så liten gravidmage att ingen visste, med så stor gravidmage att jag knappt orkade stå.
Minnen av många lördagkvällar med lördagsgodis och Bingolotto när vi sa "Det gör inget om vi inte vinner, vi har redan vunnit högsta vinsten".
Minnen av en riktig budgetsemester i en pytteliten stuga i Småland när vi egentligen inte hade något - utöver varandra.
Minnen av en påkostad sol-och-bad-resa till Cypern när vi hade allt - utom varandra.
Minnen av en midsommar 2002 när vi fann varandra igen.
Minnen av tårar vid första mötet med nyfödd dotter.
Minnen av total lycka när livslång dröm om hus på landet gått i uppfyllelse.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Anette! Jag har läst och jag är så ledsen för din/er skull... Inte vandrar jag själv omkring på rosa moln av lycka direkt, men det är ändå oerhört långt från din situation just nu. Jag har inga kloka ord att komma med, jag bara önskar dig kraft och hopp i detta svåra och att allt ordnar sig till slut. Jag tänker på dig! KRAM!
Hej Anette! Har läst här och på AFF och jag är så ledsen för er/din skull. Alltid jobbigt och jobbigare när man har barn ihop. Har inte svarat dig tidigare för vi har de tufft jag och maken här med. Vi har gått vilse i relationen. Tjafs, bråk och annat tråkigt mest hela tiden. Tänker på dig och hoppas du snart mår bra igen.
*KRAM* Sanna
Skicka en kommentar