Packning

Helgen har gått åt till att packa.

Det känns konstigt. Att packa ner saker som vi köpt tillsammans, som vi fått gemensamt, att packa ner dem för att jag ska flytta.

Maken var knappt hemma alls när jag packade och det var nog bra, det hade nog blivit för jobbigt för honom.

Men det är jobbigt, jag försöker se det som något bra och kul - men ibland rasar jag ihop och låter tårarna rinna.

Och nu börjar bli nervös. Två dagar kvar i huset. Sen sover jag själv.