Föräldramöte

Oh vad bra det kändes på föräldramötet på 16-åringens gymnasieskola, lärarna var entusiastiska och sa att klassen var härlig, lokalerna var fina och de andra föräldrarna verkade vettiga.

Och så fick vi inloggningslösen till intranätet så vi kan sjukanmäla vårt barn, kolla vad de har i läxa, vad de fått för resultat på prov och en massa annat.

Växlade ett par ord med hennes mentor och han tyckte min (f'låt, vår) dotter var pigg och glad och har kommit bra in i klassen.

Den braiga känslan från första veckan håller i sig :)

Rapporten från nästa föräldramöte (dagis) var väl inte riktigt lika positiv, men det var väntat. Detta urmysiga lilla dagis med underbar personal ska läggas ner :( Det är inte ekonomiskt att driva ett så litet dagis och trots att det varit hotat förr, verkar det nu inte längre finnas någon återvändo. Den ena avdelningen stängde redan i somras så nu ska ungarna "fasas" ut.... De barn som finns kvar när de stänger (med lite tur stänger de samtidigt som 4-åringen börjar skolan, Ht 2009....) får gå över med personal till en egen liten avdelning på närmaste dagis som de redan nu känner bra, eftersom de brukar vara där på somrarna och jul-lovet och lite sådär.

Man skulle kunna göra en politisk diskussion om detta och tycka att denna kommun, som nu för första gången på länge är borgerligt styrd med moderat majoritet tar bort den sista valfriheten för föräldrarna. Alla vill faktiskt inte ha stora dagis, alla barn passar inte på stora dagis. En del barn mår bäst på små enheter. Men den valfriheten tas nu bort iom att kommunens sista lilla dagis stängs. Det tycker jag är sk-t.

Och när föräldramötesprotokollen var avklarade övergick vi till att hantera vår något bångstyriga 14-åring. Jag är återigen så oändligt glad, och tacksam, att jag och exet kan ha föra en dialog och ha en kommunikation om dessa vackra barn som är våra. Att vi, fortfarande, kan hjälpas åt att styra dem när de behöver lite stramare tyglar. När vi pratat i nästan två timmar skulle jag köra, kramade om fjortisen och talade om att jag älskar henne. Då svarade hon "Mm, jag älskar dig också". Det är lika stort varenda gång.

Nu borde jag gå och lägga mig, och jag ska snart. Men jag måste bara lyssna igenom min nya skiva först. Med hörlurar på för den här mannen ska man lyssna på på högsta volym. Jag är mållös. Hur - hur - kan man sjunga på det viset, helt oskolad????