Kondition

Människor är av naturen olika, vi har olika genetiska förutsättningar och vi formas i olika miljöer. En del är bra på att snickra, en del är bra på att räkna, en del har starka muskler, en del kan sjunga, en del har språköra. Och vissa lyckligt lottade är bra på nästan allt. Men de allra flesta har en starkare sida och en sida som är lite svagare, man är bättre på något och sämre på något annat.

Jag har språköra, jag lär mig snabbt språk och jag pratar väldigt bra engelska (har flera gånger blivit tillfrågad varifrån i England jag kommer.....), stavning har alltid varit lätt för mig. Det är min starka sida.

Däremot är mina muskler svaga, jag har ingen råstyrka överhuvudtaget. Och min kondition är urusel, fullt i klass med en storrökares - och jag har aldrig rökt en cigarett i hela mitt liv. För att komma upp i någon slags normalkondition måste jag träna ganska hårt och regelbundet. Det har jag inte gjort på drygt ett år.

Och det är därför jag ifrågasätter min egen intelligens och förstånd. Hur i hela h-vete kan jag tro att jag ska orka jogga fem kilometer om elva dagar??? Jag borde ha börjat jogga för tre veckor sen, varenda dag lite längre. Inte känt efter en gång för mycket för att känna om jag hade ont i halsen. Inte tänkt att jag går dubbelt så långt i morgon.

Men det gjorde jag, så nu får jag stå mitt kast och ge järnet de närmaste tio dagarna. Jag får jogga så långt jag orkar varje dag och sen jogga tills jag kräks eller rasar ihop, när det är dags "på riktigt". Idag joggade jag nästan tre kilometer. Om jag lägger till 300 meter varje dag så kanske jag orkar fem kilometer till slut. 300 meter är inte så långt?

Eller också ber jag lagerkillen köra över min ena fot med trucken.