Facebook

En gammal vän hittade mig på Facebook häromdagen.

Och jag blev så glad, har varit uppfylld av hans varma ord ändå sen igår. En "pre-skilsmässan-vän", som jag alltid tyckt väldigt mycket om och saknat sen vi senast sågs.

Jag ska inte facebooka på jobbet, men fyyy vad jag har tråkigt här idag. Dött, dött, dött.

Å andra sidan är det någon stressforskare som sagt en gång att man behöver tiderna av dötid för att orka med de tunga dagarna, de dagarna man inte hinner andas. De roliga dagarna.....

Ge mig nåt kul!!!