Knasunge

Ibland undrar man vad som rör sig i de små livens (d v s barnens) hjärnor.

Lillskruttan har blivit helt tokig i att sjunga, antagligen uppmuntrad av debuten på dagislucian. Hon tar vad hon kan få tag i som mikrofon - senast var det storasyrrans hårborste - och sjunger och far fram över vardagsrumsgolvet som värsta Carolan, vinkar till publiken och förväntar sig rungande applåder. Ibland begriper vi vad hon sjunger, men lika ofta är det bara toner och ord i en salig blandning. Och i tisdags kväll (efter att ha hållt låda flera kvällar i rad) säger ungen plötsligt "När jag sjunger kallar jag mig Marie".

Va? Var kom det ifrån? Att hon överhuvudtaget tänker tanken att hon kan kalla sig något annat? Och, Marie?? Vi känner inte en enda människa som heter Marie - trots att det är ett så vanligt namn.