Nu räcker det. Nu får det vara nog.
Engla, Saga och Max (Arboga-barnen) och så nu denne lille pojk.
Visserligen en olycka, men en fruktansvärd olycka. Jag började gråta när jag läste det på Text-Tv igår. En 2-åring är så liten, så liten och ett tåg är så stort, så stort.
17-åringen satt på tåget men hoppade av där hon brukar. Hennes bästa kompis i klassen skulle åka hela vägen till Teckomatorp och var följaktligen på tåget när det hände. Hon hade gråtit hela kvällen igår, hon grät när hon berättade för kompisarna imorse och när 17-åringen återgav samtalet rann tårarna på henne också.
Det är alltid hemskt när barn dör, men det här hände så nära oss och det blev så påtagligt.
Jag tänker på familjen, jag tänker på räddningspersonalen, jag tänker på lokföraren och jag gråter för dem alla.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ujuj fruktansvärt hemskt som du säger för alla inblandade. Hoppas de som är kvar klarar sig utan för stora men.
Det är riktigt fruktansvärt. Tycker det har hänt lite för mycket den senaste tiden. Skrämmande.
Skicka en kommentar