Just nu blir inte livet bättre än såhär.
Det är precis lagom varmt för en skjorta och ett linne (och så jeans förståss, någon skam har jag väl i kroppen).
Solen är på väg ner, lillskruttan ligger nybadad i sin säng, 15-åringen ligger lite solbränd i soffan och tittar på film. 17-åringen kommer hem på söndag.
Fåglarna kvittrar och sjunger och med jämna mellanrum susar en bil förbi ute på vägen.
På balkongbordet står ett vinglas.
Här, där jag är i livet nu, blir det inte bättre än såhär. Kanske kan jag någon gång få sällskap på balkongen av någon jag diskutera livets stora, och små, frågor med. Men det är bonus isåfall. Just nu njuter jag av det jag har.
Här. Nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Vad vackert skrivet, jag kan känna precis vad du känner. Jag hoppas att du snart hittar sällskap till balkongen. :)
Stor kram, Vicky.
Skicka en kommentar