Jag gjorde en utflykt till det förflutna. Och jag upptäckte att nästan allt såg likadant ut som det gjorde för femton år sen. Det som var mest förändrat var nog faktiskt den stugan som vi hade, den var utbyggd och tillbyggd och omgjord. Funderade ett tag på att gå upp och knacka på, tala om vem jag var och be att få se insidan. Men jag fegade, föredrar att minnas den som den var.
Men stranden var sig lik, minigolfbanan var sig lik, tennisbanorna var sig lika och t o m Stora Eken stod kvar. Minnestavlan som restes 1947 hade fått ett extra litet tak och satts upp på en kraftigare stolpe, men den satt där. Och jag hittade dit. Alldeles själv. Fast jag kom ett annat håll än jag hade räknat med, och närmade mig Eken "bakifrån", var det mäktigt. Mycket mäktigt.
Och när jag kom stod där en kille och en tjej, de hade nog tänkt rista in sina initialer i barken om inte jag hade kommit. Ett tag tänkte jag säga att det är ok, "Bry er inte om mig". Men sen tänkte jag att det är bättre de får komma tillbaka en annan gång och göra det ostört. Så jag gick lite undan så att de fick kramas innan de cyklade vidare.
Sen gick jag fram till Eken och strök den över barken och tänkte att det var där jag förlovade mig för 21 år sen, att jag gått fram och tillbaka till Stora Eken fler gånger än jag kan minnas. Att pappa en gång lyckades gömma skatter i former av 50-öringar och en-kronor till mig och min bror hela vägen från stugan till Eken. Fattar fortfarande inte hur han gjorde. Att min mamma tillbringade hela dagar vid Eken, lekandes Röda och Vita Rosen när hon var liten.
Jag tänker inte låta det gå ytterligare fjorton år innan jag åker dit igen. Jag tänker ta dit lillskruttan om ett eller ett par år, även hon måste få känna Ekens magi.
Och när jag gick där i regnet och kände lukten av våt sand och barr blev jag så sugen på att spela Fia med Knuff, och inte det där rese-Fiat jag tog med mig i skilsmässan utan ett gammalt trä-Fia med en liten "låda" man kunde snurra på undertill, där alla plupparna och tärningen låg.
Nu ska jag börja spela på Lotto, för jag vill ha en sommarstuga. Jag har ingen längtan efter ett hus med gräsmatta att klippa och rabatter att rensa, men jag vill ha en sommarstuga med fritidstomt nära havet där man kan spela Fia med knuff regniga dagar och där man kan ta ett kvällsdopp efter en varm sommardag.
4 kommentarer:
Fin ek och fin text. Kul med en lyckad utflykt. Hoppas du får en bra dag imorgon med.
Kram
Vackert skrivet, jag var där med dig när jag läste.
Kram, Vicky.
Du skriver otroligt vackert. Kram!
Men tack allihop - vad glad jag blir :)
Kramar
Skicka en kommentar