Hur gick det här till?
Jag körde in till jobbet imorse, utan problem. Kom t o m tidigare än min arbetsdag egentligen börjar.
När kollegan kom en timme senare frågade hon om jag visste om att jag har punktering på vänster framdäck.
Eh, nej?!
Fasiken, får väl höra med någon av grabbarna om de kan hjälpa mig byta till reservdäcket.
Borde man inte lära sig sådant? Borde jag inte kunna byta däck? Jo, det borde jag. Men jag har aldrig behövt och jag har aldrig haft något intresse.
Jag har fortfarande inget intresse av att lära mig, utan ser helst att "någon annan" fixar. Men vem kan jag flirta med för att få igenom det?
Jaaa, jag vet. Ibland är jag en svag mesig kvinna, men jag tycker verkligen att det är urtråkigt med sånt och så länge jag inte måste lära mig tänker jag fortsätta undvika det och istället utnyttja min kvinnlighet för att slippa.
Shame on me?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Samma sak har hänt mig, jag har kört till jobbet i godan ro och sedan har en kollega talat om att jag har punktering. Jag tror att jag vet hur man gör när man byter däck, men jag har aldrig gjort det själv. Den där gången på jobbet fick jag hjälp av två kollegor. Tjejer. Inte lika mesiga som du och jag ;-)
Skicka en kommentar