Bebis(o)sug

Igår var lillskruttan på kalas, igen - många kalas blir det om man är en så bra kompis som hon.

Trots sin kalasvana vill hon INTE vara där ensam, mamma eller pappa måste stanna kvar och eftersom det är fler barn (mestadels flickor) som är likadana gör det inte så himla mycket, de har alla trevliga föräldrar och att snacka bort några timmar har jag aldrig haft problem med.

Iallafall, igår var där en liten liten tjej, blott 18 dagar gammal. Små bebisar är fina, de är mjuka, goa och söta och de senaste 19 åren har det dragit i livmodern varje gång jag hållt i en sån liten. Jag har känt att "jag vill ha!" och även när vi trodde vi var färdiga med barn, innan lillskruttan, har riktigt små bebisar framkallat livmoderdrag.

Men inte igår. Jag höll denna lilla fina flicka och tyckte att hon var jättesöt, men inget mer. Jag kände inte på något vis att jag ville ha. Det enda jag kände var att jag är färdig, jag är klar, nöjd och färdig med bebisar.

Det var en skön känsla.