Hur många motgångar kan en människa orka med? Hur mycket motvind pallar man stå emot?
What doesn't kill you makes you stronger?! Bullshit!!
Det som inte dödar bryter långsamt ner, långsamt och envetet tills den sista lilla fibern slits av och man blir liggande.
Sen ligger man där tills man ruttnar bort, och folk runtomkring kan försöka dra och slita och limma och laga hur mycket som helst, men om varje fiber har slitits av finns inget att bygga vidare på. Och då ligger man som en våt lövhög och ruttnar.
Jag är snart där.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Usch och fy, nu blir jag orolig. Inte bra att du känner dig så nere! Tänk på dina underbara flickor, dem har du ju alltid. Skickar många kramar och hoppas att du har vänner som tar hand om dig nu när du behöver det!
Maria (med Ellen)
Jag blir också orolig. Kan jag göra något? Ring om du vill. Eller kom hit och drick sprit.
Kram!
Aldrig i min kofot du gör! Behöver du så kan du ringa mig med.
Massor med kramar/Affe
Men finaste vännen, nu blir jag orolig. Jag finns här, ring mig eller vad som helst. Kram!
Alltså, bara för säkerhets skull, vet inte om Affes kommentar ovan var delvis riktad till mig. Jag menar förstås inte på något sätt att sprit skulle lösa några problem. Det var mer ett erbjudande om sällskap och whiskey. Eller varm choklad med rom. Eller utan.
Kram igen!
Nej du ska inte ligga och ruttna bort, det får du inte hör du det.
Prata med dina goa vänner, de finns där då du behöver dem, utnyttja det.
Peppkramar
Till Annicka.
Nej, kommentaren hade inte med andra kommentarera att göra. Jag tror också på det goda sällskapet som bot, med eller utan skarp dryck.
Vill ge dig en riktigt stor kram och hoppas du börjar känna dig liiiite bättre snart.
Kraaaamiiiiis
Skicka en kommentar