Ligger nästan en hel månad "före" målkurvan och det är ju bra så länge jag har försprånget men det kommer att bli trögare och trögare, det begriper jag.
Nu har jag iofs invigt Crosstrainern på jobbet och har ambitionen att fortsätta träna på den. Halvtimmen i måndags visade hur deprimerande otränad jag är, konstigt att jag överhuvudtaget kan gå utan rullator.
Att jag måste få upp flåset och att jag vill bli lite smalare är två saker som gör att jag inser att jag måste fortsätta träna. Envisheten får komma hit igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar