Magkänsla

Jag har dålig magkänsla om en sak och det oroar mig enormt. Jag vill inte hänga ut någon här, men när jag pratade med äldsta dottern om detta hade hon samma känsla.

Det hade nästan varit bättre om hon sagt "Men mamma, skärp dig". Fast det gjorde hon inte och nu hoppas jag innerligt att vi kan hitta en lösning som gör att jag kan slappna av i tio dagar. Gör vi inte det kommer jag att oroa mig i tio dagar.

Men, det är klart - allra helst skulle jag vilja att den här 'saken' bara försvann, jag tror inte jag kan hoppas på att jag har fel. Min magkänsla i sådana här frågor har aldrig tidigare visat sig vara fel, så jag tror inte den är det denna gången heller. Tyvärr.

Och det smärtar mig oerhört mycket, mer än ni kan ana. För det innebär att någon jag - faktiskt - fortfarande bryr mig om kommer att bli sårad och besviken. Men mest innebär det att min Lillskrutta kommer att komma i kläm och mitt liv med henne kommer att bli mer komplicerat än det hittills varit. Och det gör ont. Väldigt ont.